20120130 - tidningsrepotage

Elina Hedberg
Tack för att du finns, älskade vän
och tack för att du kom förbi idag när
jag hade det jobbigt.

Det betyder så enormt mycket.
Att du lyckades få mig på bättre humör.
Trots att det kändes som om inget skulle
kunna göra mig glad idag.

Du är så jävla bra.
I love u.

Iallafall, så blev jag kontaktad av en frilansjournalist idag.
Imorgon kommer hon hit med en fotograf och gör
ett repotage om mig, och sjukdomen samt allt
helvete som jag varit med om.
Ett helvete som är allt för vanligt om man har EDS.

Har ju varit med i
Dagbladet, kommer en artikel i
Allers, och sen en i Allas, haha.. kommer bli
en form av kändis känns det som..

Ehm, nä men, känns som att det är viktigt
att sprida så mycket information om sjukdomen,
dess existens, och vad den gör, samt vad
man som drabbad och anhörig kan få gå igenom.

Godnatt.


20120129 - ny design

Varit trött idag.
Haft ont i magen
Och mått riktigt illa.
Men har försökt bita ihop..
Vill inte vara den som klagar exakt hela tiden.

Blivit liggandes i sängen dock hela dagen.
Nu ikväll så skulle jag sätta mig i soffan bredvid mamma,
och jag höll på att sätta mig på hennes glasögon..
Och hon skrek rakt ut.
Förståeligt, men jag reagerar väldigt,
väldigt starkt på ljud.
Jag är väldigt lättskrämd,
och mitt blodtryck rusar upp i taket
om jag blir rädd, och då mår jag jätte dåligt.

Men, det gick bra
, vart yr och relativt svimfärdig..
Och så fick jag ännu mer ont i magen,
Vet att det inte var meningen att skrika
rakt ut, så no hard feelings.

Men insåg nu hur jobbigt det är.
Att till och med av att bara bli skrämd
så mår jag riktigt, riktigt dåligt.
Att behöva ta medicin för blodtrycket och pulsen
för att man råkar bli rädd...
Det känns bara så... jobbigt.

Att ingenting ska fungera som det ska..

anyway, ny design, tack till Evelinn som fixade
den åt mig!


20120128 - picz!

Igår var en bra dag.
En riktigt bra dag.
Det kändes bra.
Det kändes rätt.

Jag glömde bort sjukdomen.
Jag glömde bort smärtan.
Jag levde.

Idag så känns det bra.
Har haft ganska ont nu ikväll dock.
Umgåtts med min brors barn Kevin
Så det är nog p.g.a det.
När man nästan är hela två år så är det full fart

Och nu ikväll så har jag satt upp nästan alla bilder
som jag framkallat
.
Satte upp dom på ena garderobsdörren och på väggen
bredvid garderoben
.
Måste få bilder på vissa som jag inte hade kort på.
Vart riktigt nöjd med resultatet iallafall!
Nu ska jag lägga mig och titta på bilderna och vila.
Smärtlindring, haft bra dagar,
försökt "ta ledigt" från sjukdomen, och gjort vanliga saker.
Underbart.

Ska måla tecknena på dörren svarta, än så länge
så är dom bara dit skissade :)

20120127

Trött tjej.

Varit i skolan 4 av 5 dagar denna vecka.
Vilket är enligt mig, väldigt bra kämpat.
Inte hela dagar, men fler timmar än vad jag brukar!
Även fast jag blir
fruktansvärt, vidrigt trött... Så är det
värt det. Känns som om mina dagar blir värd lite mer

För att inte göra något, hela dagarna ut och in..
Det är inte kul.
Det är bara jobbigt.
Deprimerande nästan.

Men nu är det ändring på det!
Hoppas att det håller i sig bara.
Ska väl ta och boka tid på Taurus för tatuering
som nästa grej på min "to-do-list"

:)


- Lite skillnad? haha... åh herregud.

:)

Har börjat få fler läsare på bloggen nu.
Kanske är det för att jag skriver hyfsat
Eller så är det väl något tidsfördriv.

Antingen eller så blir jag iallafall glad över det:)

Mådde fruktansvärt dåligt inatt..
Vet inte vad det berodde på.
Somnade 12~ vaknade 02:21
Jag hade obeskrivligt ont i magen..
Illamående som ett jag vet inte vad.
Kallsvettades, och hade 39 grader i feber..

Jag är lågtempare, så.. 39 känns riktigt ordentligt
kan jag lova.

Gick till toan, hann inte mer än dit, sen spydde
jag, om och om igen, hann tänka
 "Blir nog liggandes här hela natten"
Men till slut släppte smärtan i magen.

Men hade då så jävla ont i resten
av kroppen
, tog en oxynorm (Morfin) och gick och la mig.
Febern gav med sig vid 8 tiden ungefär.

Men valde att stanna hemma från skolan.
Var alldeles slut, och magen var mycket bättre, men..
Inte helt, onödigt att chansa kände jag.

Och påtal om annat, så har jag fått hem mina bilder!
Det här är bara en jätte liten del av alla som jag fått hem :)

2012-01-26 årsdag..

Idag är det precis 1 år sedan
min rygg gick åt helvete på ren svenska.

Eller det var då vi upptäckte
de två diskbråck jag har
Och dom åldrade diskarna.

För min rygg
har jag legat inne
i jag vet ínte hur många veckor..
Men som längst, så låg jag inne i 6 veckor.
-i sträck.

Ryggen, magen, huvudet, händerna, fingrarna,
handlederna, armbågar, axlar, käke... osv
Så spred det sig runtom i kroppen.

Det var dom att när min rygg satte igång så tryckte någon på
en "ON" knapp
, och så började kroppen strula
mer och mer.

Men men, nu vet man iallafall vad det beror på.
Och den 9/2 - tror jag att det var..
Så ska jag, mina läkare, sockontakt, mamma, pappa
och övriga inblandade ha videokonferens med Umeå sjukhus
så då ska vi tillsammans lägga upp en plan för hur man ska 
göra med allt.

Blä. hemma och har ont i magen idag ja.


!



Elina: Hur gör du för att vara en sån awesome och underbar människa?;):*
Svar: Haha, nu tar du väl i?
Du vet, man blir som man umgås,
så antar att du smittat av dig<3

Anonym: Vilken är din favoritfärg?:)
Svar: Bra fråga... Jag vet inte riktigt, svart, rosa, vitt kanske :)

Klara:
När fick du diagnosen?
Vad går du för utbildning?
Bor du hemma hos dina föräldrar?
Har du någon pojkvän?
Vad drömmer du om att bli?

Svar: oj! Många frågor det där!

**Fick diagnosen
16 oktober 2011,
efter över ett års intensiv utredning:)

** Jag går år två, Estet musik på Hedbergska
skolan i Sundsvall, och jag trivs fruktansvärt bra!

** Jag bor hemma hos min mamma.
Pappa och mamma skiljdes 2010
Men har bra kontakt med pappa
även fast jag bor hos mamma nu på heltid

** Nej, jag har ingen pojkvän tyvärr..
Men det kommer väl! hoppas jag, haha.

** Jag vet inte riktigt. Skulle vilja jobba med
att hjälpa andra på något vis.
Och även sprida kunskap om sjukdomen,
Och en bok, det skulle jag vilja skriva
någon gång i framtiden. :)

Anonym: Storlek på brösten?
Svar: Tydligen tillräckligt stora för att folk ska undra. :)

Anonym: Hur går det för dig att ha sex? Eftersom dina leder verkar
kunna hoppa ur led? Kan du ha sex?
Svar: Jag har väl tillräcklig kontroll över min kropp så att inget sånt
ska hända? Men vad vet jag, är ju oskukd. hahaha.......

Anonym: Måste du äta morfin varje dag?
Svar: Mjo, oftast så är det så tyvärr.


- 20120124

Fått lite frågor iallafall. Vissa frågor knäppare än andra.
Fortsätt att fråga,
spelar ingen roll om det handlar om sjukdomen,
eller om något annat!
Vissa frågor har jag fått som pm, dom och svaren får man se på torsdag/fredag

Annars så ligger i sängen
Redigerar lite bilder.
Tänker på diverse saker.

Tankar om skolan, livet
kompisar, drömmar.

Vad
drömmer jag om?
Förutom att kunna leva ett så normalt liv som möjligt
Förutom om att vara smärtfri, tablettfri?

Det vet jag faktiskt inte.
Sjukdomen tar upp så mycket av mitt liv..
Och alldeles för mycket av min tid.
Man styr inte över sjukdomen,
sjukdomen styr över dig.

Dags att börja ta tag i livet
drömmarna, skolan.

Bilder som jag själv tagit och skickat iväg för att få framkallat.
Har skickat iväg en stor mängd med bilder som jag själv fotat
för att sätta upp över hela min garderobsdörr:)


!

Nu får ni ställa vilken fråga ni vill.
Jag kommer svara så gott jag kan :)
Lägger ut svaren på frågorna ( om jag nu ens får några frågor, haha...)
på torsdag, eller fredag!


EDS

Tänkte lägga upp lite bilder på hur leder och sånt kan se
ut om man har Ehler-danlos syndrom.
Bilderna är mina egna och tagen på mig själv.
Och om man är känslig så behöver man inte titta
Inte för att det är så himla farligt, men ändå.


Diverse överrörlighet.


    
Översträckning av knä.     Lillfingret som gått ur led



Snett skulderblad.



Knoge ur led.

20120122

Idag så har jag en bättre dag

Dock har jag väldigt ont i mina händer
och handleder.
Höger handled är värst för tillfället.

Händerna domnar, sväller, och gör ont,
Handlederna likadant.

Men iallafall så börjar det landa lite mer nu,
allt från Umeå resan.
Att få höra dom orden "Vi tvekar inte på att du har ont"
Att se dom verkligen vilja förstå.
Att verkligen se att dom gör allt dom kan för att hjälpa.
Att kunna andas igen.

Det känns ofattbart.
Påvägen hem i bilen, så kändes det konstigt i kroppen.
Det är som att jag gått runt med ett bälte
hårt lindat runt kroppen, men när jag satt där i bilen
med mamma, så var det som att det där bältet
inte fanns kvar där längre.
Jag kände lugn.

Dom där tankarna som alltid ekat i huvudet
"Kommer jag någonsin få rätt hjälp?"
"Hur missförstådd kommer jag bli nästa gång jag ska till sjukhuset?"
"Hur länge ska jag behöva känna oro över att
bli kränkt, sårad, besviken, skadad av vården?"

Dom tankarna, och många fler hade inte samma eko.
En helt otrolig känsla.





20120121

Ligger i sängen och tar det lugnt.
Någon som håller på att flytta in här i huset
håller på att renovera, vi bor på sjätte
våningen, och han längst ner.

Och inte får man någon jävla lugn och ro eller.
Ständigt irriterande
borrande, slipande, sågande
Hört talas om att ta en paus?
Eller kanske ge fan i att börja tidigt på morgonen
och väcka hela huset?

Har ont i magen också, tagit omeprazol och
morfin, så nu känns det iallafall mycket bättre.

Ska försöka ha en såndär normal helg
Och göra vanliga saker.
Koppla bort sjukdomen och allt som har med
den att göra.

Ska umgås med Elias och Hampus ikväll
och dom lyckas alltid få mig på bra humör
och andra tankar.


Osminkad trött tjej. Vackert!

..

Var på birsta en sväng med mamma och hämtade ut min htc
och så köpte jag lite grejer när jag ändå var där:)
Kastar upp en bild på dom sen är det dags att
dejta kudden :)




2012-01-20

Idag har varit helt okej faktiskt!

Har väl fortfarande inte greppat allt som hänt uppe i Umeå
Livet känns mer positivt, känns mer hoppfullt.

Mamma har ringt och pratat med urologen idag.
Ska dit och göra en cystoskopi,
då använder man sig av en kamera som man
kör in i urinröret.
Dom ska kolla om jag har en sten där, eftersom
jag får urinvägsinfektioner väldigt ofta, och kissar
blod ibland.
Vilket är enbart smärtsamt och jobbigt.

Iallafall så ringde mamma dit för att se till
att jag ska få bli sövd. Och det gick dom med på.
Skulle inte fixa undersökningen annars.

I övrigt så har jag varit på skolan en sväng idag,
pratat med min mentor, och lite kompisar.
Tog sen en taxi hem och så städade jag lite!
Duktig tjej.

umeå sjukhus - sammanfattning

Efter två intensiva dagar på Umeå sjukhus
så är jag äntligen hemma.

Det har gått så otroligt bra.
Nu i slutet av dagen på sista mötet så började jag dock
fruktansvärt ont i huvudet.
Värken sitter enbart på höger sida av huvudet, och
så gör det fruktansvärt ont bakom höger öga.

Smärtläkaren sa att det kan vara något som kallas för
Hemikrania, vilket enbart drabbar halva huvudet.
eller att det eventuellt var Hortons huvudvärk,
vilket kommer som i skov och är extremt smärtsam.

Min huvudvärk går inte att beskriva,

då den kommer så får jag så ont att jag bara skriker, gråter,
och mår jätte dåligt
, det är nog den absolut värsta smärtan
som jag kan uppleva
. Det är inte säkert, men det kan vara någon
av Hortons eller Hemikrania som orsakar den extrema smärtan

Har även som sagt fått höra att jag nog lider av smärtskolios
vilket jag skrev i gårdagens inlägg.
Eftersom mitt ena ben verkar vara "längre" än det andra,
detta är p.g.a att jag har så ont i både rygg och ben,
vilket gör att ryggraden blir sned eller eventuellt
bäckenbenet som dras upp i ryggen och blir snett.

Smärtläkaren, som var så otroligt duktig
har även fixat lite i mina mediciner och satt in
-Ny sömnmedicin, som inte bara hjälper mig med sömnen utan:
Ger effekt på ADHD:n
Håller blodtrycket stadigt
Minskar abstinens från andra mediciner
Reglerar smärta
En tablett, med så många funktioner, helt jävla otroligt!

Ny antiinflammatorisk medicin som även hjälper mot
huvudvärken, och andra smärtor

Byta från citodon till Tradolan
och ordnat lite med morfinet.

Och nu så ska vi även fixa mer struktur i min vardag.
Struktur som kommer innebära:
Bättre sömn
Anpassad träning som man ökar gradvis i form av myrsteg
Anpassad skolgång som man ökar gradvis i form av myrsteg
Bättre
medicinering för att lindra smärtan
Behandlingsplan då jag kommer in akut ( ej fixad, men det kommer )

Dom kommer även ha två videokonferenser med mig, mina läkare
föräldrar, och övriga inblandade för att få ordning på det mesta.
Vet inte riktigt om jag kanske kommer åka upp dit igen
på återbesök, inte riktigt säkert, men lät som det iallafall.

Nu har jag fått något som jag inte haft på länge
, och det kallas för hopp.

skev tjej


2012-01-18

Varit på Umeå sjukhus idag, och träffat smärtteamet.

Gick fruktansvärt bra, dom var väldigt trevlig, och
väldigt duktiga.

Dom lyssnade även på vad jag hade att säga,
och ville verkligen förstå hur jag tänkte
Vad jag tyckte
och vad jag kände.

Kanske något Sundsvalls sjukhus borde ta till sig av?

Iallafall så verkar det som att jag lider av smärtskolios.
Det innebär att ryggraden blir sne p.g.a smärta
för att skydda kroppen från just, smärta.

Träffat läkare, psykolog, smärtsköterska, sjukgymnast.
Imorgon ska jag träffa dom igen, och eventuellt ändra lite i medicinerna,
Hoppas dom gör så att det blir bra.

För såhär är det, för att komma till:
A
: Bra medicinering så att jag har så lite ont som möjligt, för att sen komma till:
B: Sjukgymnastik, skola, och leva så mycket som möjligt. Och till sist:
C
: Må så bra man kan, och på så vis, leva ett så normalt liv som möjligt.
Och det förstod dom
. Dom lyssnade på vad jag hade och säga om det.

Jag vill träna
, men måste då kunna göra det, med rätt medicinering.
Vilket alldeles många i Sundsvall har svårt att greppa.

Bra medicinering = sjukgymnastik = medicinering och sjukgymnastiken
kompenserar varandra och ger bättre effekt mot smärtan = bättre liv.
Svårare än så är det inte.

2012-01-15

Nu är det snart dags att åka upp till Umeå sjukhus.

På tisdag åker jag och mamma upp och sover hos min moster,
sen på onsdag-torsdag så ska jag få träffa ett smärtteam.

Nervositeten växer för varje timme som går..
Tankar i form av frågor ekar i huvudet hela tiden,
frågor som:
"Kommer dom kunna hjälpa mig?"
"Kommer dom behandla mig bra?"
"Kommer det här bara vara förgäves?"
"Vågar jag hoppas på att jag kommer få någon hjälp alls?"

Efter alla missförstånd från Sundsvalls sjukhus så
går det inte att slappna av.
Man är mer van vid att bli kränkt, nedtryckt, sårad, besviken
än att bli hjälpt, finna hopp, eller lösningar.

Morfinet ska bort, har mina läkare bestämt.
Jag förstår dom. Men, dom tänker inte efter alls..
Ta bort morfinet, utan att ha någon plan på vad man ska
sätta in istället.
Det känns inte bra.

För lets face it, jag kan inte leva utan smärtlindring.
"Du kan äta antiinflammatoriska preparat"
- Jag har många olika typer av smärtor samtidigt, inte bara inflammationssmärtor.
En alvedon tar inte bort smärtan efter att ha dragit tillbaka en led som gått ur led.

I've heard this life is overrated
But I hope that it gets better as we go..

hello, anybody out there?

Ligger i sängen.

Funderar över meningen med livet, vilket kan göra en nästintill knäpp.
Ibland känns det som, att jag är i ett rum, med tusentals människor i,
men jag är fortfarande ensam.

Jag har världens finaste vänner, det har jag.
Och jag vet att ni alltid ställer upp, försöker förstå mig, försöker förstå
sjukdomen, försöker förstå smärtan.
Man kan försöka förstå, men, det är så svårt att sätta ord på hur ensam
och tragisk man känner sig ibland.

Ensamheten kommer väl för att kampen mot sjukdomen, kan ingen förstå.
Delvis kanske, men helheten går inte att förstå.
Och jag är tacksam att jag har mina fina vänner.
Det är jag verkligen,
Men ibland.. så känner jag mig bara så himla ensam.

Det är inte lätt att leva såhär.
Jag vill bara.. bli frisk. Mer än så önskar jag mig inte faktiskt.

Godnatt


2012-01-12

Känns väl ganska hopplöst.
Allt känns relativt hopplöst.

Vill åka hem, men får inte med mig mediciner
-hur tänkte dom där egentligen?
Om jag är redo för att åka hem, måste jag väl ha mediciner så jag klarar mig?

Skolan... ja det känns hopplöst.
Är det ens någon mening alls att gå kvar?
Får ingenting gjort, ligger efter, har ingen lust alls.
-Vilket jag har känt väldigt länge.

Blogga?
Nja jag vet inte. Vet inte vad jag får ut av det.
Vet inte ens om de som läser ens bryr sig egentligen.
För egentligen, vad är det för mening?

Vad är meningen med någonting?
Har för ont för att leva ett normalt liv.
Smärtan blir aldrig bättre.
Har bra dagar, inte många av dom, men dom finns.
Men de dåliga dagar jag har, är allt för många.
Så vad är meningen med att ens försöka?

Bygga upp sig själv, bli bra, för att sen vara tillbaka på ruta ett igen?
Och hamna på en botten som man inte trodde fanns?
Jag har inte hur mycket ork som helst, att ständigt behöva kämpa, mot något som ändå rasar..
Vad är det för mening då? Kämpa för andra?
-Det är väl inte för andra jag ska kämpa för, det är väl för mig själv?
Och om man finner det hopplöst, varför ska man då försöka?

Trött på det här nu

Sjukhuset

Inlagd nu.
Ryggen är åt helvete, och har ont ner i båda benen
Trött på det här nu.

Att det aldrig ska ta slut någon gång.
Man kan aldrig slappna av riktigt.
Ena stunden mår jag bra,
sen är det kört.

Men ska träffa min huvudansvarige läkare imorgon
så vi får se hur det blir med allting då.
Nu blir det att glo tv, sen sova antar jag..


ont.

Helvete.
Inte igen, säger bara det.
Snälla, vet inte om man ska
be, skrika, grina.

Jag har så fruktansvärt ont.
Ryggen, benet, magen,
Kan det inte bara sluta någon gång?

Kan det bara inte sluta, jag hatar det onda.
Jag hatar smärtan.

Jag vill inte bli inlagd igen.
Vill inte hamna där på sjukhuset,
där psykisk misshandel är mer av en standard.

Den lilla kunskapen om sjukdomen som existerar är så minimal..
Den lilla kunskapen, skadar mig. För dom förstår inte.
Att inte förstå, skapar frustration.
Frustration skapar missförstånd.
Missförstånd, skapar enbart problem.
Problem som förstör mig.

Jag vet inte hur jag ska göra längre.
Jag vill inte.
Jag vill inte vara med längre.

Känner mig så jävla liten nu. Liten och ynklig..

Helvete..

2012-01-05

Idag har det varit en såndär, bra dag.

Allt har gått bra idag, det har känts bra med för den delen.
Inte haft så fasligt ont, bara varit lite trött, men det kan man leva med.

kan ju nämna att jag har shoppat idag, haha, pengar är något som försvinner
fasligt fort alltså.
Men pengar är väl inte till för att ligga och samla damm?
Lika bra att passa på när man kan tycker jag.
Lämnade även in min HTC, igen, så hoppas dom fixar problemet
ordentligt den här gången.
Annars får jag byta ut telefonen helt :)


Ja.. Idag var en bra dag.
Kanske imorgon med,
vem vet?


2012-01-04

Nattliga tankar.
Kanske lite ångest.

Vet inte varför.
Känner mig väldigt ensam just nu.
Liten, och ensam. Ynklig.

Kanske är det för att jag har ont överallt.
Kanske är det för att.. Jag vet inte.
Det är okej att må dåligt frida.. kom ihåg det..
Det säger jag till mig jämt.

Vissa dagar stannar man väl upp, och öppnar ögonen.
Man öppnar ögonen, och ser den verklighet man lever i.
Alla har sin egen verklighet, ibland avskyr jag att se min.

Det är som att jorden rör sig, tiden går framåt,
Men jag står helt stilla.
Allt bara åker förbi i en hastighet som man inte hinner med.

Stanna upp för en stund, vill jag bara skrika
.
När man blivit varvad tio gånger om, så kan folk
stanna upp och undra varför man inte hänger med.

Sometimes when I close my eyes I pretend I'm alright


tankar.

Mediciner

En tablett mot ångest.
En tablett för att hålla sig lugn
En tablett för att bli trött
En tablett som gör att man somnar
En tablett mot inflammationer
En tablett för hjärtat
En tablett för ADHD
Flera tabletter mot smärtan
Några droppar för ögonen,
några droppar för magen

En tablett, mot en annan tablett
.
Att höra att man är missbrukare,
då man känner oro för att bli det.
Gör det en till en missbrukare?

Inte i mina ögon.
Tabletter hit, tabletter dit
Trappa in tabletter, trappa ut tabletter
Höja doser, sänka doser.
Äta vissa mediciner i perioder

Att se alla mediciner, lägga upp alla på bordet..
Att se på dom, varje litet piller ligga där.
Alla dom man tar på ett dygn.

Eller alla dom man tar på en vecka.
Det är sjuka mängder.
Att verkligen se, hur mycket det är.
Det är bara sjukt.

En tablett för att sova, en tablett för att vakna.
Det är så fel.
Drömmarna man har, är väl inte som de flesta andras,
Drömmarna om att få vara smärtfri för en dag,
tablettfri för en dag.
Drömmar om att bli frisk.
Vad drömmer du om?

De sjuka har bara en önskan.



Jag kommer aldrig hamna där.
Tänker inte låta mig själv hamna i missbruk.
Ta mig på fullaste allvar.
Tro på mig.
För allvarligt talat, har man inte tillräckligt med problem?
Att bli kallad missbrukare, för att man behöver mediciner,
så att man klarar av en vanlig dag.
För att kunna leva

Smärta

Smärta.

Knepigt ord.
Finns många olika typer av smärta.
Smärta i form av inbillning,
Psykisk smärta,
Fysisk smärta.
Listan fortsätter väl i kilometervis.

Idag har jag ont.
Ont i magen, ont i mitt högra ben.
Smärta som många läkare skulle klassa som påhitt.
Psykisk smärta.
Inbillning.

Smärta som många med EDS skulle kalla
Fysisk smärta.
Allt utom inbillning.
Kanske till och med outhärdlig.

Att bli skadad av vården, är nog det värsta som finns.
Man ger sin tillit till en annan individ, som man tror, ska ta hand om en,
och hjälpa en på bästa möjliga sett.
Men det slutar allt för ofta med, iallafall för mig, att man blir psykiskt misshandlad.

Vilket orsakar psykisk smärta.
Och förvärrar den fysiska, ibland
.

Blir väl att ligga i sängen resten av dagen, mögla, samla damm, trevligt.
Kissa blod, blod som rinner ur ögat, kramp i magen, kramp i benet.
Alltid lika trevligt.

Nytt år, nya mål, eller?

Nytt år.

Ska man sätta nya mål?
Som vadå?
Hopp om bättre tider?
Eller hopp om att bli förstådd?
Eller kanske slippa bli psykiskt misshandlad av mentalt invalida läkare?

Något av det blir det iallafall.
Firade mitt nyår med Hampus och Elias, ingen alkohol för den delen!
Trevligt, vart en lugn kväll bara.
Behövs ibland.

Den 4:e januari så ska jag träffa min ortoped läkare,
Ska be om att få tag i min journal då.
Det är mycket som ska läggas till i den,
som ett exempel:
Att jag inte är psykiskt instabil, för att man mådde dåligt
för 4-5 år sedan, betyder inte att man mår dåligt nu.
Nu blir det att mögla framför datorn, skönt! gott nytt år.