20120902 - Att inte ge upp

Var och tränade med Josefine idag.
Att träna så mycket som jag gör,
trots att ha den sjukdom jag har, och träna såpass hårt,
det är ganska starkt gjort, iallafall tycker jag det.

Att välja att inte ge upp, att inte låta sjukdomen vinna
och ta över ens vardag.
-Även fast sjukdomen är en del av dig.
Jag vill aldrig bli sedd som sjuk, det vill nog ingen.
Min sjukdom är inte bara en del av min vardag,
det är inte jag och min sjukdom.
Sjukdomen är en stor del av mitt liv.

Det gäller bara att lära sig hantera den, oavsett vad.
Att acceptera att man kommer bli dålig igen.
Och att förstå, att om man vill, så tar man sig upp igen.
Men att man måste låta sig själv vara ledsen, arg, besviken,
förbannad, less, trött.

Efter träningen på gymmet idag, så började jag först blöda näsblod,
kände att blodtrycket var högt, man mår på ett speciellt sett då, som inte går
att beskriva. Illamåendet var värre än när man är ordentligt magsjuk.
Och sen kräktes man mängder.
Men det var lugnt sen, men nu mår jag inte heller så fruktansvärt bra.
Carl kommer hem från jobbet sen och tar hand om mig, så det ordnar sig nog.

Allt löser sig tillslut, det gäller bara att ha tålamod helt enkelt.

Take care!

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback